...utan snarare i ögat...
att klippa gräs med en trasig klippare är inte det lättaste,å eftersom hela skiten höll på å växa igen så va jag tvungen å gå med trimmern över hela baksidan...jobbigt som sjutton...men jag hann ju inte riktigt klart...det var ngt som hindrade mig,det var den där stenen som flög rakt upp i mitt öga,stenen som gjorde att jag inte såg ett smack...det är fortfarande en aning suddigt,men det är nog ingen fara hoppas jag...eller kanske får jag mina efterlängtade glasögon trots allt...
och än en gång har jag sagt JA,fast hela jäkla kroppen skriker NEJ! jag menar,hur svårt kan det va att säga nej till en liten enkel fråga...det är tydligen så mkt svårare än jag önskar att det vore...istället drar jag till med en liten liten vit lögn,och känner mig förtillfället ganska smart,haha...
men jag ska ändra på mig,jag ska lära mig säga det svåra ordet,innehållandes tre små fina bokstäver,ordet som stavas nej...jag ska,jag lovar...
time for bed...

              puss i ljumsken.   /   amandawallin