när kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var.

jag måste sluta vara en nattuggla.
jag måste sluta vända på dygnet så fort jag är ledig.
jag måste sluta med så mycket.

men jag tror jag börjar med att sova, innan jag slutar med allt annat liksom.

          puss och godnatt.

jag kommer aldrig sakna dig,
men jag kommer nog alltid undra.
och jag kommer alltid tänka tillbaka, ibland iallafall.
en dag hade du sätt ljuset som alla andra,
och en dag skulle du blivit min.

Gör din röst hörd.

Kommentera inlägget här är du go':

Ditt namn:
Remember me?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback