ibland hatar jag vinter, snö, blåst och kyla.
idag var en sån dag.

tänk er:
mig.
en cykel.
storm. (motvind dessutom)
bitande kyla.
och en spårig isgata.

det kan ju bara sluta på ett sätt egentligen; vurpa.
fast jag klarade mig idag, och tur var väl det.
var måttligt irriterad ändå liksom. (och kissnödig)

nu är jag bara irriterad och förbannad.
jag fattar ingenting av det här svenska föredraget som ska hållas imorgon.
får man vägra?
jag hoppas det.

nejmen jag får väl iallafall ge det ett försök.
det får bli som det blir helt enkelt.
och det är då det känns extra bra att ha den där pressen på sig...

och sen blir jag helt lycklig när jag börjar framåt tolv imorgon, och snickaren kommer klockan sju...
hjärta sovmorgon.

                            puss.